I köksfönstret

Är det turkost, grönt och gult! Eftersom jag vill ha maximalt ljusinsläpp var jag länge väldigt skeptisk till gardiner men sen tog jag tag i saken och sydde ett par.

Jag hittade ett kul tyg, klippte till önskad bredd och sydde på en kycklinggul loppisfrans (spetsar, fransar och annat krusidull kostar nästan inget alls på loppis men är väldigt bra att ha till hands när pysselsuget blir till handling).

I fönstret står bland annat en enorm basilika. För något år sedan planterade jag två plantor i krukan (av den typen man köper i mataffärerna). Ett tag var den lite ledsen men när den fick lite näring fullkomligt exploderade den och är numer så fin att vi endast tjuvar några blad då och då.

Ljusslingan är varken särskilt gammal eller unik men den ger ifrån sig ett härligt guldgult ljus.

Trevlig helg!!

Mönsterfrossa

Rundskurna kjolar i all ära men mönstrat 60-tal kan också vara fint! Plagg som sprider glädje är nog den bästa sortens kläder. Klänningen fyndade jag på Sopstationen i Malmö för 60 kronor.

Är lite extra förtjust i de blå knapparna. Bryter av finfint till det lite galna mönstret.

Rutor och svalt klänningsfynd

För inte så länge sedan fyndade jag en rutig klänning från tidigt 50-tal. Bara den delikata metalldragkedjan får det att spritta i hela kroppen (ett tydligt tecken på att man är en klänningsnörd).

Kjolen är rundskuren. Tyget är svalt och frasigt.

Eftersom klänningen behöver lite kärlek var priset högst överkomligt!

Problemet med för mycket fantasi…

… är att det är väldigt lätt att se saker som inte finns. Den blommiga gardinen är i mina ögon en bolero (som jag kan ha till min gula 50-talsklänning) och den rosiga duken är i själva verket en söt liten barnklänning. Det randiga påslakanet är inget annat än en färgglad 50-talsklänning med vippig kjol…

Om det fanns en knapp som utökade dygnets timmar och samtidigt gav mig en spark i baken hade jag tryckt direkt!

Paris, klänningar och kärlek

Farmor älskade blommor. Därför är jag ganska säker på att denna vackra 40-talsklänning var en av hennes favoriter. Modellen är vacker, tyget är svalt, tungt och rinner mellan fingrarna.

Eftersom farmor visste att mamma gillade gamla klänningar fick hon till sin förtjusning klänningen i present. Den blev snabbt en av hennes favoriter och fick bland annat följa med på kärleksresan till Paris hösten innan jag föddes.

Åh de är så fina mina föräldrar! Jag har aldrig varit i Paris men hoppas lite på att jag kan ta med mig Krullet dit. Jag har på mig farmors och mammas klänning och sen tar vi ett likadant foto med Eiffeltornet i bakgrunden. Det hade varit fint det!

Undrar just om det fortfarande är klänningsväder där borta…

Trevlig helg!