Tamtadamta!!! Här är den, min allra första egensydda klänning. Mönstret jag använde var det här. Till saken hör att jag absolut inte är någon sybegåvning (förr tejpade jag upp alla fållar för att slippa sy…). Med andra ord. Kan jag sy en 50-talsklänning, kan alla.
Tänkte passa på att dela med mig av några tips jag snappat upp längs vägen.
- För att få den rätta känslan rekommenderar jag att du använder dig av ett gammalt mönster. På Tradera finns alltid fina mönster till försäljning. Men de kan bli dyra. Min rekommendation är att även hålla utkik på loppisar. Bland sygrejerna hittar du allt som oftast gamla mönster.
- När du köper ett mönster finns det två saker som du bör tänka på. Är det rätt storlek? (en gammal strl 42 är en 38 i dag osv.). Finns det sybeskrivning med?
- Sybeskrivningen är som ett recept där alla steg står uppräknade i tur och ordning. Väldigt pedagogiskt och gör det hela betydligt mycket enklare. Är du nybörjare som jag rekommenderar jag att du följer stegen till punkt och pricka.
- För att sy en klänning behöver du tyg. Tyg kan vara dyrt. Jag använde mig av ett gammalt påslakan jag köpt på loppis för 20 kr. Ett påslakan blir precis lagom till en 50-talsklänning storlek M (räkna med att du behöver ca fem meter tyg).
- Var noga med att stryka fållar och klippa bort trådar under tiden du syr. Kan kännas som onödigt jobb men du sparar ändå tid i slutändan.
- Som den nybörjare jag är tog det mig ca tio timmar att få min klänning färdig. Klart värt det!
Mycket snyggt! Värt att testas! På kvällens loppis kanske man kan fynda sig lite tyg 🙂
Tack:) Hoppas du hittade något fint tyg!!
Åh vad sjukt inspirerad jag blir!