Rutor och svalt klänningsfynd

För inte så länge sedan fyndade jag en rutig klänning från tidigt 50-tal. Bara den delikata metalldragkedjan får det att spritta i hela kroppen (ett tydligt tecken på att man är en klänningsnörd).

Kjolen är rundskuren. Tyget är svalt och frasigt.

Eftersom klänningen behöver lite kärlek var priset högst överkomligt!

Paris, klänningar och kärlek

Farmor älskade blommor. Därför är jag ganska säker på att denna vackra 40-talsklänning var en av hennes favoriter. Modellen är vacker, tyget är svalt, tungt och rinner mellan fingrarna.

Eftersom farmor visste att mamma gillade gamla klänningar fick hon till sin förtjusning klänningen i present. Den blev snabbt en av hennes favoriter och fick bland annat följa med på kärleksresan till Paris hösten innan jag föddes.

Åh de är så fina mina föräldrar! Jag har aldrig varit i Paris men hoppas lite på att jag kan ta med mig Krullet dit. Jag har på mig farmors och mammas klänning och sen tar vi ett likadant foto med Eiffeltornet i bakgrunden. Det hade varit fint det!

Undrar just om det fortfarande är klänningsväder där borta…

Trevlig helg!

Höstvärme

Hösten är som allra bäst när det räcker med en tjock tröja och halsduk för att behålla värmen.

För två vintrar sedan kom min enorma halsduk till världen. Kyliga dagar har den varit en ständig följeslagare. I dag åkte den fram ur gömmorna igen.

Spets, tyll och brudklänningar

Gamla brudklänningar blir ofta billiga på loppis men det går även att fynda dem på Tradera. Förutom det låga priset är de ofta i toppskick, välskräddade och påkostade.

Just den här skira skapelsen köpte jag på Tradera för 99 kronor inklusive frakt. Den sitter som en smäck, är gräddfärgad och består av flera lager frasigt lyxigt tyg. Kvinnan som först bar den fick den uppsydd till sitt bröllop i början av 50-talet.

Eftersom jag redan äger ett antal brudklänningar (och endast har planerat att gifta mig en gång) var min tanke när jag köpte den att jag skulle sy om den till att bli mer fest och mindre bröllop. Planen var att jag skulle färga den smaragdgrön, rosa eller blå och korta av den.

Men jag har väldigt svårt för att massakrera en gammal klänning på det viset. Med största sannolikhet behåller jag den i min samling precis så som den är. För att motivera mitt beslut tänker jag att jag en dag (kanske den dagen jag öppnar en vintagebutik) säljer den till en lycklig brud.

Trevlig helg!

Galet 70-tal

Längst ner i min garderob har jag en stor rosa väska. I den har jag en mängd kläder som jag planerar att sälja på Tradera. Tyvärr är jag lite lat och det händer oftast inte så mycket på den fronten.

Men ibland öppnar jag väskan och gräver runt lite. När plaggen har legat tillräckligt länge i väskan kan det nämligen hända att jag ser på dem med andra ögon. Eftersom jag är gud i min egen garderob får de bortglömda plaggen då flytta in i värmen igen.

Den här halvgalna klänningen är ett sådant exempel. I ett försök att dämpa ner den lite bär jag den med en enfärgad kofta.